Toxic Loving

Ja, nu har jag precis kommit tillbaka ifrån intervjun. Sitter och smeker msn somvanligt.
Det går dock lite sådär eftersom jag sitter utanför toaletten på golvet och snor nät av grannen.
haha, igår fick jag till det genom att sitta på huk med en arm på datorn och ett ben iväg åt vänster.
Jag hatar instabila uppkopplingar, men ja. ;)

Det gick väldigt bra iaf.

Har funderat massor under resan somvanligt. Det känns som om jag går mer och mer in i migsjälv.
Det var dock att få prata ur sig igår, höra vad någon annan tycker om det jag själv ständigt plågar tankarna med. hah.
Jag har redan tagit mina beslut, det finns liksom ingen ångerrätt på denna vara. Jag kan inte bara sluta nu. Och även om jag fan vill det mer än allt annat från och till så kan jag inte. Det som fanns är nu försvunnet. Frågan jag dock inte kan släppa är, gjorde jag rätt?
Men varför fråga när det inte går att ändra tidens gång.

Ingen idé att älta.

För första gången på så länge jag kan minnas tillbaka så längtar jag till Orsa.
Haha, borde jag verkligen flytta hit?
This place is poison to my soul
Men det är i och för sig orsa också, jag dör där borta, saktar ned. Slutar bry mig om allting.
Börjar se lika skabbig ut som jag känner mig.
Men detta blir nog bra när jag känner mig hemma, har eget internet, tvspelen här, och jobbar nästan hela dagarna. Det löser sig.
Förövrigt så tror jag att jag har en stående inbjudan till gbg som jag kan använda om helgen blir för lång.. eller?

Förövrigt så flyttar en liten fittpust jag känner till Karstad i helgen också, och hon har fan inget annat val än att ta emot mig med öppna armar, fast hon är nybögad och skit. <3


Nej, jag blev för ofokuserad för ångest nu. Kommer säkert mera.

Jag vill till Orsa.
JAG VILL KNARKAAAAaaaaAAA
ha ha ha...