Skönhet min kära vardag

Ofta när nattens slöja
sänktes över jordens vimmel
och kring suckande våg,
fick jag i hans famn dröja,
och ifrån stjärnströdd himmel
tysta månen vår lycka såg.
Nu i stillhet jag gråter,
saknadens bittra tår
ty ej du kommer åter
ljuva hägring av kärlekens vår.





Mycket rent kemiska förklaringar. Och kanske också en hel del psykologiska pekar på att människor i det stora hela faktiskt inte kan bli kära mer än en gång.
Desvärre (eller tack och lov) har babylon skapat en ny kärlek som vi kan återanvända gång på gång. Skall man då sakna det gamla och sanna eller omfamna det nya?
Jag tror ni som känner mig vet vilken väg jag väljer.

Men även om kärleken aldrig kommer åter. Så gör förnöjelsen, och ruset det.
Om man bara visste när, så skulle jag känna mig mindre tungsint.

Förutom denna evinnerliga kärleksfilosofi som tynger mitt sinne, så lyder uppdateringen såhär.
På tisdag får jag lön, den kommer gå till skulder. Men det är skönt att bli kvitt dem. Nästan skönare än någonting annat just nu.
Och jag fick en bil, den har jag kört sönder.
Jag var i sthlm över halloween, det var bra på många många många sätt. Och bilder kommer väl dyka upp så snart jag kastar mig in i teknikens värld och skaffa mig en sladd till min kamera.
Tack styvis, och tack skönheten för att du visade mig att du fortfarande finns. Och i och med att du finns finns ett ljus i slutet av även denna tunnel.
Tillbaka till dig min sköna maria kommer jag den 12 december. Så vill ni undvika mig gå ej ut, och vill ni gå vid min sida så hör av er. Men räkna inte med att jag kommer besvara och godta.
Den tiden är förbi. Endast modifierad skev perfektion i mitt umgänge.
Nästa helg kommer jag till Orsa. Finns förmodligen inte så mycket att säga om det.
Och i helgen skall jag kosa meg skikklig mens ja lurer på va livet kommer till å ge meg.


Att vidare uppdateringar kommer ske mera frekvent kan jag ej lova.
adjö